För ett år sen.

Idag var det ett år sen vi åkte ut till alphyddan. Jag saknar stället grymt mke. Jag kommer ihåg hur inställd jag var på att det skulle bli tre mardrömmsveckor. Jag kommer ihåg hur jag packade en stor proppfull resväska och en mindre vanligt väska , hur irreterad jag var när jag fick gå ner till Alice med dom för dom gjorde inte som jag ville. Sen när jag väl var framme hos alice var vi tvungna åå gå till konsum och köpa två veckors socker intag (7 color och massa chips) sen hur det spö rengnade när vi skulle tillbaka till alice och mitt hår blev totalt förstört som jag hade fixat ordentligt (FJORTIS) ... Och hur jag fick försöka få ner allt det i väskorna , och hur väskorna gick sönder på vägen och vi blev så sjukt sena ner till kyrkan så alla hann åka innan oss. och hur irreterade alla var på oss. och hur jag genast började hata stället.

Men sen kom solen, och alla drog ner till bryggan , och ja allt släppte. Det blev ist dom tre bästa veckorna i mitt liv. Alla lekarna , alla kvällarna , gången då man råka hamna i kanoten i stormen , tönt os , Emils och lollos dop , Nina .Allt var lixom bäst. Och det var ett år sen.

Snacka om att man saknar alla och allt med lägret. Det förändrade allt.

Alla ser så små ut! <3