Ber er inte att läsa.

Ta bort det som håller en uppe , och man faller. Ännu en gång bryter man ihop och ångesten kommer över en. Paniken kommer. Tankarna väller fram. Jag vill inte säga något , men jag orkar inte hålla det tyst för mej själv längre. Jag orkar inte säga att allt är bra igen , men jag orkar inte heller förklara hur det är. Och varför det är som det är. Jag orkar inte heller med människorna som "vet" hur det är , eller som påstår det. För alla är olika , alla problem är olika. Hur stora dom än är , gör dom ont. Och man ska inte dömma för vi kan inte förstå den som mår dåligt. Vi kan visa medlidande och medkänsla. Vi kan Försöka förstå men närmare kommer igen. Och ju fortare folk förstår det , ju fortfare kan dom hjälpa. Även om man inte vill ha hjälp. Jag vill inte ha hjälp. Man släpar med andra i fallet.

Tänk om någon , bara någon kunde bry sej så mycket om musiken som jag. Känna att texterna är underbara och hjäper en , trotts att ni ser dom som hemska och deprimerande. Och jag håller med , jag nickar bara för att jag inte kan förklara. Man måste förstå själv. Det är som att försöka förstå konst , jag förstår den inte men jag rackar fan inte ner på dom som gör det. För jag kan förstå musiken någorlunda , eller jag kan tolka den. Att bara läsa texten och gilla den räcker inte. Läs mellan raderna och försök förstå , fast du kommer aldrig förstå för du kommer aldrig vara som någon annan. inse inse inse. och jag ber er inte att bli som mej , absolut inte. Bli förfan inte som jag. Bli hellre korkad dum och blond

Jag har inte bett dej läsa , och jag ber inte om förändring. Jag ber om respekt, alla är värda det. Även den som alla sparkar på. Jag ska försöka sluta sparka , för jag är inte bättre änn någon annan.

Ingen är någon , och vi ska inte tro det heller.